Även om vi verkar inom IKT-branschen, har vi för flera år sedan övergivit traditionella intervjuer som fokuserar på teknisk kompetens. Numera vill vi i första hand fördjupa oss i den sökandes personlighet, eftersom en flitig medarbetare och en bra människa är en pålitlig anställd och en fantastisk kollega. Vi kräver därför att den anställde framför allt är läraktig och villig att lära sig, motiverad och uthållig. I början av mötet gör vi det mycket tydligt att det inte är en intervju utan en möjlighet där en potentiell jidokalainen lär känna sin möjliga framtida arbetsplats och sina kollegor så grundligt som möjligt (vi besöker också våra medarbetare). Vid detta möte är Jidokas uppgift att berätta om våra företags värderingar (omsorg, ärlighet/öppenhet, jämlikhet) samt beskriva våra krav, förväntningar och sätta tydliga ramar för samarbetet. Därefter tar den sökande bollen och återkommer till oss inom några dagar om denne ser oss som en potentiell arbetsgivare. I slutet av mötet ber vi också om feedback på tillfället senare via e-post eller telefon.
För ett par veckor sedan besökte en vän oss. Jag är mycket tacksam för henne och uppskattar henne för att hon gav ärlig feedback. Vännen var väldigt smart, målinriktad, noggrann och balanserad. Hon gillade dock inte vårt möte. ☹ Hon refererade fortfarande till mötet som en intervju, där man till exempel inte bör delta med en huvtröja på (jag hade en sådan). Det var alltså inte en traditionell ”officiellt anpassad” intervju, utan ett flexibelt och avslappnat bekantande med företaget och dess anställda sådana som de är i sin arbetsvardag. Alltså, det gick bra: vi kom inte längre än till det första mötet, eftersom det omedelbart blev tydligt att våra värderingar inte överensstämde.
Skribent
Alex, affärsansvarig